MÄT MIG!

Mät människokroppens egenskaper och fundera på deras betydelse tillsammans med dina elever

Mät mig! Ger ett nytt undersökande sätt att bekanta sig med människokroppen och hälsan.

Undervisningshelheten stöder den nya läroplanen och för samman flera läroämnen så som biologi, hälsokunskap och fysik. Helheten betonar experimentell inlärning, elevernas egna observationer och förmågan att dra slutsatser. Mätningarna och hypoteserna kan utföras till exempel under fysiklektionen och svaren kan granskas noggrannare under biologi- och hälsokunskapslektionerna.

 

Introduktion Vad? Hur? Varför? Länkar


 

INTRODUKTION

Mät mig! ger eleverna möjligheten att mäta bland annat sina lungors volym, gripkraften, ljudfrekvensen och pulsen. Det är frågan om en färdig helhet som läraren kan använda i sin egen undervisning. Vi erbjuder färdigt material samt lånar ut mätinstrument för undervisningen. Instruktioner för hur mätinstrumenten används hittas senare i detta material. Dessutom ordnar vi regelbundna skolningar (på finska). Exaktare tidpunkter för skolningarna hittar du här samt på LUMA-centrets Facebook sidor. Vi kan även ordna personlig skolning angående användningen av mätinstrumenten enligt överenskommelse. Helheten riktar sig till högstadiet men kan efter modifiering även användas i lågstadiet och gymnasiet.


VAD MAN MÄTER

Helheten innehåller totalt fem mätsonder med vilka man kan mäta människans fysiska egenskaper. Läraren kan anpassa helheten till sin egen undervisning och lägga till egna eller lämna bort några av mätningarna. Med de sonder som finns att använda kan man mäta lungornas volym, ljudfrekvensen, pulsen, blodtrycket, gripkraften samt hopphöjden.

Med de resultat man erhåller från mätningarna kan man till exempel fundera över vad mätningarnas storheter berättar om hälsan och människans egen kropp. Vilka faktorer påverkar till exempel ljudfrekvensen? Hur påverkar genetiska faktorer hopphöjden och hur mycket kan man påverka resultaten med att träna.


HUR MAN MÄTER

Mätningarna kan utföras under en lektion men de kan också integreras som en del i till exempel gymnastiklektionen. Pulsmätaren fungerar fristående och mäter samtidigt blodtrycket. De andra mätsonderna kopplas till LabQuest 2 eller via USB-kabel till en dator. Det är också möjligt att låna en pulsmätare som bärs runt handleden. Denna mäter dock inte blodtrycket. Apparaturen känner igen mätsonderna automatiskt och de är klara att använda genast efter att de kopplats. Noggrannare instruktioner för hur mätsonderna används hittas längre ner. Teorin som hör ihop med mätningarna och helheten kan gås igenom före, under eller efter utförandet av mätningarna.

Tips: Du kan kombinera olika läroämnens lektioner för att göra en ämnesöverskridande helhet. Under fysiklektionen kan man diskutera tryck och koppla det till blodtryck samt hjärtats funktion. Under biologilektionen kan man fundera över genetiska faktorer och deras samt livsstilens inverkan på hälsan.

Hur mycket tid behövs? Beroende på gruppstorlek tar mätningarna minst en 45 minuters lektion. Ifall eleverna först blir instruerade om hur apparaturen fungerar är det bra att reservera mera tid. Under en 75 minuters lektion hinner eleverna både utföra mätningarna och fundera lite över resultatens betydelse. Ifall gruppen och läraren har använt utrustningen tidigare eller har bekantat sig med den under en tidigare lektion går mätningarna snabbare. För genomgång av resultaten kan man reservera en egen lektion så att resultaten kan behandlas bättre och de kan kopplas till vardagslivet.


BEHANDLING AV RESULTATEN OCH DISKUSSION

Storheterna berättar hur människor skiljer sig från varandra på grund av sitt genom och sina livsvanor. Som helhet är tanken att berätta att vissa saker, så som ljudfrekvens, bestäms av arvsmassan och generna men att man kan påverka till exempel hjärtats funktioner och sin egen ork mycket med hälsosamma livsvanor. Nedan presenteras kort olika storheter samt faktorer som påverkar dem. Mera detaljerad information om storheterna samt deras inverkan (på finska) hittas bakom länken längs ner på sidan.

Gripkraften beror på människans ålder, kön samt den egna arvsmassan men den kan öförbättras genom träning. En normal gripkraft är ca 150 – 400 Newton och motsvarar ca 15 – 40 kilo. Då man åldras försvagas människans muskulatur men en god muskeluppbyggnad kan upprätthållas med helt vanliga vardagssysslor. Vanligen är den ena handen klart starkare än den andra hos människor eftersom den är tränad att utföra mera jobb.

Den normala ljudfrekvensen påverkas starkast av ålder, kön samt den egna arvsmassan. Ljud uppstår då luft som lämnar lungorna färdas genom stämbanden. Luftdraget får stämbanden att vibrera och ljud skapas. Genom att mäta ser vi förutom ljudfrekvensen även hur olika vokaler skapar olika slags vibrationer och just därför låter som olika vokaler.

Pulsen berättar hur ofta hjärtat pumpar blod till kroppens olika organ. Samtidigt transporteras näring och syre till musklerna och detta observeras i en snabbt förhöjd puls redan då du stiger upp från en stol. Normalt är en människas vilopuls ca 60 slag per minut men under en idrottsprestation kan pulsen stiga ända till 200 slag per minut. En lugn vilopuls berättar oftast om en bra grundkondition och en hälsosam livsstil.

Blodtrycket mäts samtidigt som pulsen och de är starkt sammankopplade. När hjärtat pumpar blod till organen så rusar blodet genom blodkärlen i pulser. Då trycket är som störst i blodådran talar man om det övre trycket och då hjärtat är i vila erhålls det lägsta trycket, det vill säga det undre trycket. Med hjälp av det övre och undre trycket kan man uppskatta människans hälsa och hjärtats aktivitet.

Hopphöjden mäts med hjälp av en tryckskiva som beräknar hopphöjden på basis av avstampskraften. Precis som gripkraften grundar sig hopphöjden på den viljestyrda muskulaturens funktion. Dessa muskler kan tränas genom att motionera. Den beräknade hopphöjden berättar om förmågan att använda kraft explosivt med en snabb, maximal prestation. Då man hoppar framgår det lätt även hur kroppen och armarnas rörelser hjälper till med att utföra prestationen.

Lungornas volym får man reda på genom att blåsa i en spirometer. Lungornas volym påverkas både av människans egna val och arvsmassan samt eventuella sjukdomar. En frisk människas lungvolym är ca 4–6 liter men den kan förminskas till exempel vid förkylning eller annan sjukdom. Motion förstärker lungorna och vissa idrottsgrenar förstorar lungvolymen något medan ohälsosamma livsvanor, så som tobaksrökning, förminskar lungvolymen.


LÄNKAR

  • Mätning och instruktioner (word / pdf)
  • De uppmätta storheternas betydelse (endast på finska) (word / pdf)

Bokningar samt frågor kan riktas till Jaakko Lamminpää (jaakko.lamminpaa@utu.fi) eller till Katja Puutio (katja.puutio@utu.fi)

Översättare : Max Lönnfors